Källa:Kehitysvammaliitto
I Finland finns cirka 30 000 personer med intellektuell funktionsnedsättning i arbetsför ålder. Största delen av dem deltar i verksamhet som främjar delaktighet och sysselsättning (arbets- och dagverksamhet). Endast 2 procent, omkring 600 personer, arbetar på en allmän arbetsplats och får lön enligt arbetsavtal.
Många arbetar på en arbetscentral eller med ett utlokaliserat arbete. Ett utlokaliserat arbete påminner om ett vanligt jobb där man utför uppgifter som på en vanlig arbetsplats, men man får varken lön eller andra arbetsrättsliga förmåner som semester, istället får man en dagpeng på max 12 euro per dag.
Enligt uppskattning kunde ändå fem gånger fler ha ett lönearbete, åtminstone deltid. Cirka 3000 personer som nu är inom arbetsverksamhet bedöms ha både vilja och förmåga att ta emot ett lönearbete.
Det skulle kunna vara mycket bättre. I Vanda stad till exempel har hela 12,4 % av personer med intellektuell funktionsnedsättning jobb.
Gå till:
Lönesubvention är ett viktigt verktyg för att underlätta anställning för personer med funktionsnedsättning. Lönesubvention beviljas av arbets- och näringsbyrån och kallas ofta lönestöd. På finska heter det palkkatuki.
Då en arbetsgivare anställer en person med nedsatt arbetsförmåga kan arbetsgivaren bli beviljad lönesubvention. Lönesubvention innebär att den anställda har en avtalsenlig lön, men arbetsgivaren erhåller ekonomiskt stöd för att kompensera nedsatt arbetsförmåga.
Stödet beviljas arbetsgivaren men utgår alltid från den arbetslösa arbetssökandens behov av stöd. Lönesubvention kan beviljas på olika grunder. Då den anställda har en funktionsnedsättning kan lönesubventionen vara upp till 50 procent av lönen.
Arbete med stöd är en metod för att stödja personer med funktionsnedsättning att nå och behålla arbete på den öppna arbetsmarknaden. När man talar om Arbete med stöd syftar det ofta till metoden Supported Employment. På finska används begreppet Tuetun työllistymisen malli.
Metoden Arbete med stöd används av flera kommuner. Kommunen har skyldighet att erbjuda service för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna delta i arbete. Hurdan målorientering servicen har mot lönearbete eller sysselsättande verksamhet varierar dock från kommun till kommun.
Ibland kallar man även andra verksamheter som innebär placering i arbete utan anställning för arbete med stöd. Det kan därför vara oklart vad som egentligen menas. Vi syftar här till metoden Supported Employment det vill säga metoden Arbete med stöd.
Metodens primära mål är anställning med lön på den öppna arbetsmarknaden. En arbetslivstränare, jobbcoach eller arbetskonsulent erbjuder den arbetssökande ett individuellt skräddarsytt stöd för att hitta, få och behålla arbete.
Grundprinciperna för Arbete med stöd:
Arbetssökanden får stöd och hjälp av arbetslivstränaren i alla frågor som berör arbetssökningen och anställningen. Arbetslivstränaren kartlägger tillsammans med arbetssökanden möjliga arbetsplatser och den arbetssökandes behov av stöd för att kunna verka i arbetslivet. Arbetslivstränaren hjälper till med arbetssökning och har kunskap om hur arbetsuppgifter kan skräddarsys för att möta både arbetstagarens förmåga och arbetsgivarens behov.
Handledning och information kring ekonomiska stöd och förmåner relaterade till arbete är också en del av servicen. Arbetslivstränaren hjälper till med myndighetskontakter som berör arbetssökningen och stöder arbetstagaren i kontakten till både förman och kolleger.
Arbetstagaren får även stöd om hen önskar byta arbete eller studera vidare.
Kvalitetskriterier för målinriktad service enligt metoden Arbete med stöd:
Läs mer om arbete med lön på FDUV:s webbplats
Läs mer om hur FDUV kan stöda på vägen mot arbete.
Läs mer om arbete med lön på Kehitysvammaliittos webbplats (finska)