Jonas är rädd att inte bli hörd

Publicerad 21 september 2026 i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Text: Jonna Hongell

Om det skärs i det viktiga stödet befarar Jonas Jansson att personer med funktionsnedsättning hamnar mer i skymundan.

– Med nedskärningarna kan det hända att man inte tänker på det här med människosynen, säger 44-åriga Jonas Jansson i Pedersöre.

Han befarar att man med de åtgärder som nu planeras riskerar ta ett kliv tillbaka i tiden.

– Människosynen långt bak i tiden var inte vad den är i dag. Då kan man inte försvaga den. Med besparingsåtgärderna kan det vara att man blir mindre hörd.

Det handlar om regeringen fattat beslut om att skära i Stea-bidragen. Det här riskerar bland annat drabba FDUV, som jobbar för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Nästan 70 procent av Stea-finansieringen riskerar att försvinna nästa år.

Hur ska man få hjälp om man tar bort vissa ramar i Finland? Jag hoppas det är någon som kommer att kunna svara på det.

Jonas är själv väldigt engagerad i samhällsfrågor och är också styrelsemedlem i Steg för Steg, en medlemsförening som hör till FDUV. Han är ofta i kontakt med politiker i frågor han tycker är viktiga. För två år sedan blev han utsedd till Årets påverkare i Pedersöre.

För ett par veckor sedan publicerade vi en insändare av Jonas. I insändaren skriver han bland annat att grundtryggheten inte borde vara någon besparingsåtgärd.

Det är viktigt för honom att kunna vara med och påverka i frågor som berör personer med funktionsnedsättning, och att vara en av dem som för talan.

– Men det kan vara att man drar bort det också med inbesparingarna och påverkar möjligheten för handikappade att delta, säger han.

Genom att ställa upp på intervju hoppas han kunna ge synlighet åt vilka följder de planerade nedskärningarna kan få.

– Hur ska man få hjälp om man tar bort vissa ramar i Finland? Jag hoppas det är någon som kommer att kunna svara på det.

De planerade nedskärningarna skulle i första hand drabba det administrativa men farhågan är att det är individerna som drabbas i förlängningen.

Inom Steg för Steg har man varit oroliga för att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte ska höras och synas i samhället om man skär ner i påverkansarbetet.

För Jonas själv har det alltid varit viktigt att få vara delaktig på lika villkor.

Han säger att en viktig sak som påverkat honom mycket har varit att han fått gå i vanlig skola i sin hemby under hela grundskolan.

– Då var det lite så att om man inte kunde hoppa på ett ben eller en del saker skulle man inte få gå i vanlig skola. Men efter mycket om och men fick jag. Det har betytt jättemycket att jag var en i gruppen, sedd och respekterad.

Också Jonas är rädd för att personer med intellektuell funktionsnedsättning framöver kommer få allt mindre plats i samhället.

– Det kommer att ske som en följd. Och då vet man inte vilken följden blir i slutändan, vad är det man tar bort?

Alla som berörs är inte heller nödvändigtvis medvetna om vad som är på väg att ske, tror han.

– Det kan vara att man gör det i det tysta utan att handikappade vet vad som skärs bort.

Det är inte ens ett område där det finns utrymme att skära ner, konstaterar han.

– Personer med handikapp måste få den hjälp de behöver, även om det kostar. Om det händer saker i vår vardag så att vi måste få hjälp av andra.

Regeringens planer för Stea-bidragen och följderna för FDUV

Vad är Stea?

Stea är statens understödscentral för social- och hälsovårdsorganisationer i Finland.

Vad vill regeringen göra?

Regeringen minskar stödet till organisationer inom tredje sektorn och har skärpt kriterierna för vilka verksamheter som ska få bidrag. Tyngdpunkten flyttas mot konkret mötande verksamhet, medan stöd till bland annat påverkansarbete, informationsspridning och delar av administrationen begränsas.

Hur stora är nedskärningarna?

Enligt rapporteringen minskar den totala Stea-potten från 274 miljoner euro till omkring 190 miljoner euro nästa år.

Varför drabbas FDUV särskilt hårt?

FDUV är en centralorganisation, som enligt de nya kriterierna riskerar att få betydligt mindre stöd. FDUV har uppgett att förbundet kan förlora cirka två tredjedelar av sitt Stea-bidrag, motsvarande ungefär en fjärdedel av den totala finansieringen.

Vad kan konsekvenserna bli för FDUV?

FDUV bedömer att hela organisationen påverkas. Verksamheter som nämnts som särskilt utsatta är bland annat: information och kommunikation, utbildning, administration och personalförvaltning och verksamhet kopplad till lätt svenska. FDUV har också varnat för att uppsägningar inte kan uteslutas.

Vad kan det betyda för målgruppen?

Mindre stöd till FDUV kan innebära sämre stöd och mötande verksamhet för svenskspråkiga med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer. Det kan också försvaga förbundets möjligheter att driva rådgivning, intressebevakning och producera lättläst information.

Jonas lyfter fram att det skulle vara viktigt att de som berörs av olika beslut också själva får vara med och påverka och att det finns tillräckligt med stöd för att det ska vara möjligt att vara delaktig.

Här har inte alla möjlighet att föra sin egen talan och är beroende av bland annat intresseorganisationer.

– Det finns de som måste ha någon med sig för att kunna berätta om sin vardag. Det handlar om deras liv, drömmar och önskningar. Och de kan gå i kras om det blir sparåtgärder.

Funktionshinderorganisationer ger till exempel utlåtanden i samband med lagförberedelser och genom dem finns alltså en konkret möjlighet att vara med och påverka.

En konkret konsekvens av de planerade nedskärningarna som lyfts fram är att tillgången till lättläst material riskerar minska. FDUV:s LL-center är de enda som producerar lättläst material på svenska i Finland.

Jonas är också bekymrad över framtiden för tidningen Gemenskap & Påverkan som ges ut av FDUV.

– Om inte informationen kommer ut vet vi ingenting. Hur kommer det att se ut med informationen från våra föreningar?

Jonas säger att han också är orolig över hur nedskärningarna kan påverka föreningsverksamheten överlag och möjligheten att nätverka inom Svenskfinland.

– Ekonomin är viktig för föreningsverksamheten. Det kan innebära att man inte alltid kan ha fysiska möten, att det blir fler digitala möten. Det finns de som inte förstår tekniken. Det hjälper inte handikappade om vi mister den kontakten helt.

Gå ut och gör en gallup och hör med de handikappade vad de säger. Man kan också ta respons av handikappade.

Jonas säger att han inte vill skylla på någon för att läget är som det är.

– Finland måste betala tillbaka en skuld. Men de som beslutar i Finland kanske inte är medvetna om hur det kommer att påverka personer med nedsatt förmåga på grund av handikapp.

Jonas säger att han önskar att fler personer med intellektuell funktionsnedsättning skulle få komma till tals gällande frågor som berör dem. Också för politikernas skull.

Jonas har därför en utmaning till politiker.

– Gå ut och gör en gallup och hör med de handikappade vad de säger. Man kan också ta respons av handikappade.

Samarbete är viktigt, säger han.

– Jag tycker det viktigaste är att handikappade är en del av Finland. Vi är medborgare i Finland med samma rättigheter och skyldigheter.